Tear me into pieces
Då och då trillar jag in här, inte särskilt ofta. Men ibland, när lusten gör sig påmind.
Det är egentligen så mycket jag vill få ur mig, men det går inte. Det bara blir stopp, tvärstopp! Kan bero på att så mycket kan hända om orden kommer ur mig, på riktigt. Överallt. Jag vet inte riktigt hur jag ska handskas med allt det här, vet inte vilket ben jag ska stå på eller hur...... Ääh, jag vet inte. Det är bara sådär förskräckligt stopp i utflödet.
Hur gör man när man inte vet vad som är rätt eller fel val? Hur gör man när drömmarna kan bli verklighet? Hur gör man när drömmarna som kan bli verklighet, påverkar din nuvarande verklighet?
Så många frågor och jag har absolut inga svar. Jag har inga jävla fucking svar!!
FAN!
J//
Det är egentligen så mycket jag vill få ur mig, men det går inte. Det bara blir stopp, tvärstopp! Kan bero på att så mycket kan hända om orden kommer ur mig, på riktigt. Överallt. Jag vet inte riktigt hur jag ska handskas med allt det här, vet inte vilket ben jag ska stå på eller hur...... Ääh, jag vet inte. Det är bara sådär förskräckligt stopp i utflödet.
Hur gör man när man inte vet vad som är rätt eller fel val? Hur gör man när drömmarna kan bli verklighet? Hur gör man när drömmarna som kan bli verklighet, påverkar din nuvarande verklighet?
Så många frågor och jag har absolut inga svar. Jag har inga jävla fucking svar!!
FAN!
J//
It's going to explode and you can't stop it
Då var det dags igen.
Tittar in, läser gamla inlägg och får tillbaka den där lusten som fanns för så längesen. Fast ändå lyckas den inte hålla i sig, jag lyckas inte fastna längre. Vet inte riktigt varför. Ändå glider fingrarna över tangenterna i en väldig fart och jag hinner nog inte riktigt med, tror dock inte att det gör så mycket. Livet har så mycket att erbjuda, så mycket att ge. Det handlar bara om att fånga ögonblicken och ta vara på dom. För de där speciella och mindre speciella ögonblicken kommer aldrig tillbaka..
Var på mitt sommarjobb igår och lämnade in mitt anställningsbevis, det var en känsla av glädje som blandades med lite ångest. Äldreboenden är inte så fyllda med glädje, det är mer en påminnelse om att livet snart tar slut. Att livet vilken dag som helst släcks för några av de fina människor som finns där inne. Det gör mig lite sorgsen, även om vetskapen om att mitt liv kan ta slut imorgon.
Idag är en effektivitetens dag. Eller.. Rättare sagt, jag försöker göra det till en effektiv dag. Det går sådär, men jag är på rätt håll. Klockan är bara barnet och jag hinner med en del till..
So, got to go.
Take Care!
// jessicA
Tittar in, läser gamla inlägg och får tillbaka den där lusten som fanns för så längesen. Fast ändå lyckas den inte hålla i sig, jag lyckas inte fastna längre. Vet inte riktigt varför. Ändå glider fingrarna över tangenterna i en väldig fart och jag hinner nog inte riktigt med, tror dock inte att det gör så mycket. Livet har så mycket att erbjuda, så mycket att ge. Det handlar bara om att fånga ögonblicken och ta vara på dom. För de där speciella och mindre speciella ögonblicken kommer aldrig tillbaka..
Var på mitt sommarjobb igår och lämnade in mitt anställningsbevis, det var en känsla av glädje som blandades med lite ångest. Äldreboenden är inte så fyllda med glädje, det är mer en påminnelse om att livet snart tar slut. Att livet vilken dag som helst släcks för några av de fina människor som finns där inne. Det gör mig lite sorgsen, även om vetskapen om att mitt liv kan ta slut imorgon.
Idag är en effektivitetens dag. Eller.. Rättare sagt, jag försöker göra det till en effektiv dag. Det går sådär, men jag är på rätt håll. Klockan är bara barnet och jag hinner med en del till..
So, got to go.
Take Care!
// jessicA
