With.In.Reason

2a Januari, 2009 och klockan är 14:09.
Det är inget som gör mig särskilt glad idag, det är inget som har gjort mig särskilt glad de senaste 72 timmarna. Det nya året har börjat med en jävla käftsmäll. En rejäl en.
Jag är inte riktigt med på det, jag är inte riktigt med på om jag tycker att det är särskilt rättvist. Men å andra sidan, det var längesen livet var rättvist mot mig. Jag känner det, ända in i benmärgen känner jag det.
Kanske deppar jag ner mig en aningen för mycket, men just nu känns det mest som att saker och ting är deppiga.

Det är fredag, jag har inga planer och helgen lär bli som den brukar. Jag orkar inte planera, ingen lust finns.
Som bortblåst är den, dock har jag några saker jag måste göra. Sen kan jag falla in i det vanliga igen.
Inget skratt, inget leende på mina läppar, inte nu längre. Inte mer. Väldigt längesen faktiskt, tårar som bränner.